Helt klart innebär en reglering att det blir konsekvenser någon annanstans. Frågan om reglering eller ej kan inte värderas generellt utan måste hanteras från fall till fall. Ta en typisk fråga där alla utom missbrukarna/brottslingarna i samhället har en gemensam syn på kravet på reglering. Tänk dig att det vore tillåtet att sända barnporr på tv och sälja d:o film. Ett sådant förbud skulle sannolikt öka försäljningen av illegal d:o liksom att konsumenterna skulle åka utomlands för inköp/konsumtion. Inte desto mindre skulle svenska folket kräva förbud. Konsekvenserna för övriga liksom riskerna för nya konsumenter är uppenbar utan reglering eftersom tillåtelse förändrar värderingarna kring barnporr, om än bara på marginalen i början. Slutsatsen är att regleringar handlar om värderingar. Något som skiftar över tiden och som kan påverkas av t.ex politiker, media och företag. Och gör det varje dag. Så frågan handlar mer om sunt förnuft, dvs grundvärderingar istället för valfrihet(ändrade värderingar på individnivå) där majoriteten numera allt oftare vill slippa vara solidariska med de som drabbas. Inte minst gäller det villigheten att betala över skatten för kostnaderna av t.ex missbruk eller t.ex kostnaderna för verksamheter som har höga marginalkostnader(ej missbruksrelaterat) eller t.o.m katastrofala samhällskostnader som t.ex finanskollapser. Politiker väljs av folket men politiker måste även kunna ta impopulära beslut på grundval av ”bättre beslutsunderlag” baserade på t.ex nämnda grundvärderingar. Trenden har tyvärr under lång tid lutat åt perceptionen att marknaden alltid vet bäst. Så är det givetvis inte(alltid). Frihet för vissa ger slaveri åt andra. En universell sanning. Kunskaperna finns oftast i historieböckerna. Det stora problemet är makt och hur särintressen påverkar denna makt. Kognitiv(t) dissonans och överföring är ofta styrande. Den långa finanskrisen är ett utmärkt exempel där de moraliska riskerna/kostnaderna stått som spön i backen. Förnekelse-fasen är dessutom oerhört lång eftersom både förlust av makt och alternativkostnader förhindrar att sanningarna erkänns för allmänheten etc. Mycket illa alltså när t.o.m uppenbara grundvärderingar får ge vika. Slutligen vill jag säga att makten måste kunna ändra dålig beslut. Dåliga regleringar måste ändras/upphöra. Och så måste uppföljningar ske fortlöpande.
↧
